Vinterkräksjuka är här

Symtom

Symtomen vid vinterkräksjukan kommer ofta snabbt. Du får oftast flera av följande symtom:

• illamående
• diarréer
• kräkningar
• ont i magen
• feber
• huvudvärk
• ont i kroppen.

För barn som får magsjuka är oftast kräkningar det vanligaste symtomet. Vuxna får oftare diarré.

De allra flesta som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över efter några dagar.

Ring en vårdcentral eller telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om något av följande stämmer in på dig:

• Du känner dig mycket trött och svag.
• Du har haft diarré i mer än en vecka.
• Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar.
• Du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller en annan allvarlig sjukdom.
• Du är torr i munnen, törstig, kissar lite och har mörk urin. Det kan vara tecken på att du har vätskebrist.

Sjuksköterskorna som svarar på telefonnummer 1177 kan hjälpa dig med att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

• Du har blodiga diarréer.
• Du har hög feber och frossa.
• Du har svåra magsmärtor som inte går över trots att du har kräkts eller har haft diarré.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vinterkräksjuka är mycket smittsamt. Ring därför alltid mottagningen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra.

Vad kan jag göra själv?

De flesta som får vinterkräksjuka behöver inte söka vård, utan blir friska efter några dagar. Men det finns några saker som är viktiga att tänka på.

Drick lite och ofta

Du behöver dricka mer vätska än vanligt när du har vinterkräksjuka. Det gäller framför allt om du har feber eller om det är varmt väder.

Att inte dricka tillräckligt vid magsjuka kan leda till vätskebrist och uttorkning. Äldre personer och barn är extra känsliga..

Här är några tips för att minska risken för vätskebrist:

• Drick lite i taget. Använd en matsked om du har svårt att få i dig vätskan.
• Drick vätskeersättning om du kräks mycket eller har kraftiga diarréer. Du kan köpa vätskeersättning på ett apotek, eller så kan du blanda till den själv.1 liter vatten 6 teskedar strösocker, en halv tesked salt, kan smaksättas med lite saft eller fruktjuice .Även För Diabetiker
• Undvik att dricka mycket söta drycker och lightdrycker. De kan ge mer diarré.

Drick gärna extra så länge du har diarré.

Ät mat när du känner dig bättre

Pröva att äta vanlig mat så snart du känner dig bättre och kan börja äta igen. Börja gärna med små portioner.

Ibland kan det kännas bra att börja med lättare mat, till exempel något av följande:

• soppor som buljongsoppa, morotsoppa, nyponsoppa eller blåbärssoppa
• vitt bröd
• kokt fisk
• ris.

Undvik fiberrik mat och kaffe, det kan ge dig mer diarré igen.

Hur smittar vinterkräksjuka?

Vinterkräksjuka är mycket smittsam. Den kan spridas på olika sätt:

• Genom kontakt med smittade personer.
• Genom mat och dryck som hanterats av en person som är sjuk. 
• Genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats, till exempel frysta bär och grönsaker. Livsmedelsverket rekommenderar att frysta importerade hallon ska kokas innan de äts. Viruset som orsakar vinterkräksjuka förstörs vid temperaturer över 70 grader, men inte vid frysning.

Det tar vanligtvis mellan 12 och 48 timmar från det att du blir smittad tills du blir sjuk. Den tiden kallas också för inkubationstiden.

Du kan få ett kortvarigt skydd mot vinterkräksjukan när du varit sjuk. Men du kan bli sjuk flera gånger.

Vissa personer verkar aldrig få vinterkräksjuka även om de utsätts för viruset. Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.

Flest blir sjuka under vinterhalvåret

Vinterkräksjuka är som mest aktuell mellan november och april. De flesta blir sjuka mellan januari och mars. Det är därför den kallas för vinterkräksjuka. Men du kan få vinterkräksjuka hela året.

Undvik att bli smittad

Det här kan du göra för att minska risken att bli smittad:

• Tvätta alltid händerna noga med tvål och vatten, framför allt innan du ska äta och efter att du varit på toaletten. Det räcker inte att använda handsprit. Handsprit påverkar inte viruset som orsakar vinterkräksjuka.
• Använd flytande tvål och torka gärna händerna med en egen handduk. Använd pappershanddukar på platser där många samlas, till exempel på skolor, förskolor, arbetsplatser och offentliga miljöer.
• Undvik att besöka personer som har vinterkräksjuka.

Undvik att smitta andra

Du kan minska risken att smitta andra om du själv blir sjuk. Du kan till exempel göra följande:

• Se till att vara helt frisk innan du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. Stanna hemma i minst ett dygn efter att du senast kräktes eller hade diarré. För barn i förskolan gäller minst två dygn.
• Tvätta händerna med flytande tvål före varje måltid och efter varje toalettbesök. 
• Använd en egen handduk eller pappershanddukar.
• Undvik att laga mat så länge du har kräkningar eller diarréer.
• Undvik att vara på platser där du kan smitta andra.

Barn som går på förskola eller familjedaghem kan komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått två dygn utan att de har kräkts eller har haft diarré.

Barn som går i skolan ska stanna hemma i minst ett dygn efter att de har blivit friska.

Hur länge barnet ska vara hemma beror på barnets ålder och mognad. Risken att smitta minskar om barnet kan ta hand om sin egen hygien, till exempel gå på toaletten själv och tvätta händerna efteråt. Det är därför rekommendationerna skiljer sig åt.

Personer i samma hushåll som är friska behöver inte stanna hemma i förebyggande syfte. Men det är viktigt att tvätta händerna noga och att gå hem direkt om man får symtom.

Försök göra det till en vana att tvätta händerna när du kommer hem. Att tvätta händerna är effektivt för att få bort både virus och bakterier. Tvätta också händerna i samband med följande aktiviteter:

• Efter att du har varit på toaletten.
• Efter att du har hjälpt någon på toaletten.
• Innan du börjar laga mat.
• Efter att du har hanterat rått kött.
• Efter att du varit i kontakt med djur och djurs närmiljö, till exempel på en bondgård eller i en djurpark.

Källa: 1177 Vårdguiden