The role of the duodenal microbiota in the etiopathology of Type 1 Diabetes

Hos de som insjuknat i T1D är T cells attacken mot de insulinproducerande cellerna (”insuliten”) är mycket diskret, (mycket få T celler) påverkar endast ett fåtal öar och är ojämnt fördelad i bukspottkörteln. I en sammanfattning av litteraturen, hittade man insulit definierad som endast 5 eller fler immunceller i endast 3 eller fler öar hos endast hälften av patienter med T1D som undersökts inom den första månaden efter diagnos. Likaså har försök att förhindra sjukdomsprogression med kraftigt immunhämmande läkemedel inte visat någon eller endast kortvarig skyddande effekt på betacellernas funktion. Sammanfattningsvis talar dessa fynd i människa tydligt emot att förstörelsen av de insulinproducerande cellerna sker via så kallade ”mördar” T celler.

Vi har i välbevarade pankreas biopsier som erhålls vid debut av T1D funnit att en stor fraktion av de T-celler som finns kring öarna (insuliten) är vävnads-minnes T-celler och inte ”mördar” T-celler. Vävnads-minnes-T-celler utvecklas och ansamlas i vävnader efter infektioner och kvarstår i flera år vid platsen för infektion i frånvaro av antigen och ger ett snabbt immunologiskt skydd mot återinfektion.

En avgörande roll för tarmens bakterieflorans sammansättning vid T1D har föreslagits. Diabetes i gnagare har visat på klara skillnader i bakteriefloran jämfört med friska gnagare. Nyligen beskrevs ett samband mellan minskad diversitet (liten variation av olika typer av bakterier) i bakteriefloran i avföringsprover och utveckling av autoantikroppar och T1D. En viktig begränsning i dessa studier är att avföringsprov inte är representativa för tunntarmen där bukspottkörteln finns. Nästan alla bakterier i avföringsprov kommer från tjocktarmen och de anses inte ha betydelse för utvecklingen av T1D. Anslaget från Diabetes Wellness Sverige möjliggjorde att vi kunde starta en klinisk studie med syftet att undersöka sammansättningen av bakteriefloran i tolvfingertarmen i biopsier hos barn med T1D nyinsjuknade (grupp 1) och de som haft T1D under en period (grupp 2) och att jämföra erhållna resultat med bakteriefloran hos icke-diabetiker barn (grupp 3 och 4).

Relevans för T1D:

För närvarande saknas kunskap om den bakteriefloran i duodenum hos barn med T1D. Den pågående studien syftar till att utnyttja ny teknik och bioinformatik samt avancerade bakterieodlingstekniker för att karakterisera bakteriefloran hos barn med T1D. Erhållna resultaten kommer att avsevärt öka vår kunskap om bakteriefloran i tolvfingertarmen och dess roll i etiologin för T1D och kan eventuellt leda till nya interventionsstudier i T1D